Om en (två) giraff(er) som heter Marius

Har du använt internet senaste veckan har du säkert hört om giraffen Marius som dödades i Danmark. Han räknades som överskottsdjur och kunde inte omplaceras så han blev avlivad. Kort efter att den nyheten spreds så kunde man också avslöja att man även i Sverige skjuter överskottsdjur. Vilken chock. Och nu ska ännu en giraff i Danmark avlivas. Även han heter Marius, vilket faktiskt är lite skumt. Hade jag varit giraff och hetat Marius hade jag vid det här laget gjort en “Madagascar” och flytt fort som satan.

Men det är något annat som skaver i mig, alltså bortsett från att två giraffer heter Marius och blir dödade. Det är faktiskt allas förfärade reaktioner. Och jag kan dela upp det där skavet i flera olika delar:

För det första, du som reagerat med bestörtning och sagt “NääÄÄ vad hemskt!” – har du nånsin varit på en djurpark eller zoo? Jag säger inte att det är ditt personliga fel att giraffer avlivas, men seriöst…om ingen gick till djurparker skulle det inte finnas så många. Och just djurparker är en företeelse jag ibland, rätt ofta, får ångest över. “Jamen nånstans måste ju de utrotningshotade djuren booo!” Ja, eller så ser vi till att sluta döda djuren så de inte blir utrotningshotade. Vore inte det bättre? Istället för att stänga in dem i onaturliga miljöer bara för att folk ska få mata lemurer med popcorn trots “mata inte djuren”-skylten. Hmm?

Men det finns en typ av reaktion som jag stör mig extra mycket på. Det är de som tycker att det 1) är hemskt att giraffen (Marius den förste…) obducerades offentligt och 2) att han sedan blev lejonmat. Jag menar, COME ON! Ska era barn käka kött så kan de inte vara för kräsmagade för att se en giraffobduktion. Bättre då att lära era barn varifrån kött kommer så de fattar grejen kanske? Men visst, jag kan förstå att det kan vara traumatiskt för små barn att se det. MEN GÅ INTE TILL DJURPARKEN DÅ. Ta en promenad i parken och titta på skator och daggmaskar. Eller dra igång en naturdokumentär på Netflix.

Och att förfasas över att giraffen sen blev lejonmat..? Nej visst, den skulle förstås ha fått en högtidlig begravning med gråterskor och svarta sorgeband runt benen på alla djurparksdjur. Nä, ärligt: är det inte bättre att giraffen kommer till nytta? Lejonen behöver också äta vettni. Och det är rätt svårt för ett lejon att jaga ifatt egen mat när det är instängt på en djurpark. Dessutom, här kommer en chockerande nyheter så jag hoppas ni sitter ner nu: det händer att vilda lejon äter upp vilda giraffbebisar. OH MY GOD bojkotta det vilda, eller? Nä.

Folk kunde väl kanske bry sig om något lite viktigare. Typ som det absurda att vi har speciella parker där vi kan titta på inburade djur, som inte är skapta för det här klimatet, bara för att vi tycker det är häftigt och skoj. DET är något att bli upprörd över.