Jag har ont i en tand. Det innebär att jag tuggar på andra sidan. Vilket i sin tur innebär att jag har sjukt ont i käken – och knäcker med den mer än vad jag egentligen borde. En ond cirkel av smärta och jag vet ju, ett tandläkarbesök så skulle problemet vara löst. Men jag har inte råd. Herrejösses, hur skulle någon som är arbetslös eller lever på aktivitetsstöd kunna ha råd med något sådant? Nej, det får vänta tills jag får ett jobb. Så får jag väl bita ihop (pun intended) så länge.
Varför skriver jag då om mina högst ointressanta tandproblem? Jo, Sverigedemokraterna har dragit igång en kampanj som bygger på en av de svenskaste sakerna jag vet – missunnsamhet. Det kanske egentligen inte är typiskt svenskt, utan typiskt mänskligt, men just den där inställningen att gnälla över att “de där får mer än vad jag får!” och sen är det ingen som gör något åt det. Mer än, förstås, få det till att “de där” ska få lika lite de. För hur skulle det se ut om de som är mest underprivilegierade får något? Nej usch så hemskt…
Ja, jag pratar såklart om att papperslösa nu får rätt till vård och tandvård för femtio kronor per besök. Och ja, jag tycker faktiskt det är fullkomligt rimligt. Vet ni varför? För jag tycker att ALLA borde ha rätt till det. Varför ska jag då bli arg över att en grupp faktiskt får det..? Nej usch, att vara missunnsam är inte min grej. Jag känner snarare en djup tacksamhet över att vi erbjuder en sådan sak till de fattigaste, de som farit mest illa, de som gått igenom saker som vi trygghetsnarkomaner aldrig någonsin kan föreställa oss.
Men självfallet handlar det inte om vanlig, hederlig missunnsamhet. Nej inte egentligen. Det handlar om ett “vi och dom”-tänk. För inte är det någon som blir arg över att jag slagit i taket i högkostnadsskyddet och nu slipper betala 250 kronor för ett läkarbesök?
“Meh asså du har ju betalat skatt iallafall!” – Jo, visserligen. Men det går inte att tänka så? För knappast har jag betalat så mycket skatt att jag ens täckt mina egna sjukvårdskostnader. Definitivt har jag inte betalat tillräckligt mycket för att täcka upp resten av det jag fått “gratis” – typ hela min skolgång.
“Meh asså det är ju tanken som räknas, typ!” – Jaha? Och hur kan någon veta att papperslösa Maria inte kommer starta ett eget företag om några år och bli multimiljonär och betala mer skatt än vad Du någonsin kommer göra i hela ditt liv? Just det, det kan Du inte veta. Även om Du tror dig veta, på grund av dina eventuella… fördomar? (Ja, jag uttrycker mig snällt för jag skulle egentligen vilja skriva “eventuella rasism” men så får man väl inte skriva i det här jävla landet längre. Eller hur var det nu igen?)
Fast även om Maria skulle förbli arbetslös resten av sitt liv – spelar det nån roll? Är det verkligen hur mycket skatt man betalar som bekräftar människovärdet? Nej. Nej det vill jag inte ställa upp på. Det är alldeles för cyniskt. Jag är övertygad om att alla har sin roll att fylla i samhället, på ett eller annat sätt. Skatt – eller inte skatt. Jobb – eller inte jobb. Men jag förstår att inte alla tänker som jag, så ni kan ju fundera på det här:
Nog är det väl så, att det är lättare att vara produktiv om man inte är sjuk eller har ont? Det är jag övertygad om. Och enligt inte bara SD tycks det allra viktigaste vara hur mycket man producerar, hur mycket skatt man betalar, hur mycket pengar man kan visa upp. Åtminstone om du har lite mörkare hy, lite mörkare hår. Då måste du bevisa att du är “värdig” att bo i Sverige – genom din ekonomi. Cyniskt och en ganska äcklig människosyn.
Så nej, jag anser inte att någon som flyttar till Sverige (på vilket sätt det än må vara) har något att bevisa för oss för att anses värdig. Jag anser inte att vi ska villkora sjukvård på det sättet. Jag anser inte att det är orättvist att en grupp människor får billig tandvård, fastän jag också skulle vilja ha det. Jag får väl engagera mig politiskt och se till att försöka förändra det så att jag också får billigare tandvård då? Istället för att tänka “alla ska ha det lika jävligt som jag” för det är ju bara… fel.
Nu har jag babblat nästan färdigt. Kanske lite osammanhängande, kanske säger jag emot mig själv på nåt sätt nånstans i texten. Så får det vara. Egentligen kan ni nämligen hoppa över hela inlägget och bara läsa följande mening, för det är den som är viktigast och oantastlig:
Sjukvård är en mänsklig rättighet.
Och svårare än så är det egentligen inte.
“Sjukvård är en mänsklig rättighet.”
Om sjukvård är en mänsklig rättighet, så borde vi öppna för att ta hit alla dom som inte har råd med egen sjukvård.
Sedan kan man fundera på hur logiskt/ekonomisk en sådan rättighet/uttalande är.
Vi har redan en pressad situation i sjukvården idag, där personal och pengar saknas. Jag tror inte att detta beslut kommer att hjälpa personalen överhuvudtaget. Snarare tvärtom.
Varför lyfta/ta fram ett beslut som kommer leda till att vi med automatik leder till ett -vi och dom scenario?
Varför inte göra sjukvård till illegala/papperslösa välgörenhetsdriven? De som vill skänka pengar till deras sjukvård kan fritt skänka hur mycket som helst och de som vill skänka/nyttja sina pengar till annat står dom fritt att göra det.
Detta förslag fullkomligt lyser naivitet, där man tror att skattepengar finns det oändligt gott om.
Skuggsamhälle i all ära. Jag vill dock inte ha ett sådant i sverige.
Hej Andreas!
Sjukvård ÄR en mänsklig rättighet, så det handlar inte om “om” utan det är ett faktum. Jag förstår inte riktigt varför du väljer att se så negativt på det. Finns det något förslag idag på att vi ska “ta hit alla som som inte har råd med egen sjukvård”? Nope, det gör faktiskt inte det. Så du kan gärna återkomma med just det om ett sådant förslags läggs fram av någon.
Du har dock rätt i att vi har en pressad situation i sjukvården. Men tror du verkligen den situationen löses genom att vi nekar vissa människor vård…? Är inte det ett väldigt bak-och-framvänt sätt att se på saken, det som krävs är väl ändå mer resurser och mer personal. Det vore ju tillexempel rätt gött om vår kära regering satsade några miljarder på det istället för att, tja… sänka bolagsskatten kanske? Det handlar om prioritering och ärligt talat prioriterar jag hellre människoliv.
Du skriver också “Varför lyfta/ta fram ett beslut som kommer leda till att vi med automatik leder till ett -vi och dom scenario?” Jag är ledsen att behöva meddela det, med ett sådant scenario har vi haft i Sverige så länge jag har levat iallafall. Strukturell rasism finns det gott om, men det är ju gött om du öppnar ögonen och börjar se den! Ett sådant scenario försvinner dock inte om vi nekar människor sjukvård.
Sedan fortsätter du med ett förslag på att göra sjukvård till papperslösa välgörenhetsdriven. Är det bara vård till dem du vill se finansierad av godhjärtade människor? Eller ska vi inte slå till och göra samma sak för andra du tycker inte tillför tillräckligt till samhället. Kanske arbetslösa? Sjukskrivna? Eller var går gränsen? Det vore rätt intressant att veta faktiskt. Dock är det en rätt cynisk syn på det hela, att det ska vara välgörenhetsfinansierat. Det är inte det Sverige jag vill ha.
Till sist, så nej det finns inte oändligt gott om skattepengar. Men så här är det – det handlar om prioriteringar. Och som jag skrivit ett antal gånger i den här kommentaren: jag prioriterar sjukvård till utsatta människor framför vilken sänkt bolagsskatt, eller restaurangmoms, som helst. Och så är det med det.
Hej!
“Om sjukvård är en mänsklig rättighet, så borde vi öppna för att ta hit alla dom som inte har råd med egen sjukvård.”
Jag skrev faktiskt inte att det fanns ett sådant förslag. Du säger att sjukvård är en _mänsklig rättighet_. Så vitt jag vet så bor det andra människor runt om i världen och inte bara i sverige. Det finns miljoner av dessa som inte har råd med sin sjukvård. Vi borde med andra ord även omfamna alla dessa. Det vore intressant att se hur den lösningen skulle se ut.
“Till sist, så nej det finns inte oändligt gott om skattepengar. Men så här är det – det handlar om prioriteringar. Och som jag skrivit ett antal gånger i den här kommentaren: jag prioriterar sjukvård till utsatta människor framför vilken sänkt bolagsskatt, eller restaurangmoms, som helst. Och så är det med det.”
Jag håller med dig om att det handlar om prioriteringar. Jag prioriterar också sjukvård till utsatta människor framför sänkt bolagskatt, restaurangmoms, rot, rut eller ränteavdrag.
Jag gör dock ytterligare en prioritering. Jag vill att vår skatteintäkter skall gå till svenska medborgare och de som söker asyl i vårt land. Jag tycker dock inte våra skatteintäkter skall gå till papperslösa/illegala. Varför? Jo, för att detta är någon som tillintetgör det svenska medborgarskapet och urholkar sverige som nation.
Varför ha en nation? varför ha ett medborgarskap? När man ändå har rättigheter till nästan allt som ett medborgarskap faktiskt ger och absolut inga skyldigheter. Som illegal/papperslös har man _inga_ skyldigheter överhuvudtaget.
Det är inte bara papperlösa/illegala som fått felaktigt avslag som uppehåller sig i sverige. Vi borde inte gynna dessa kriminella element mer.
Jag kanske är lika cynisk som du är naiv.
Vill bara förtydliga att jag inte har några problem med att framstå som naiv. Hellre det än cynisk. Hellre det än att värdera människors värde utifrån ett papper.
Mänskliga rättigheter ska vara okränkbara. Att Sverige tar ett första steg mot det gör att mitt förtroende, och min stolthet, över landet blir betydligt större. Att vi faktiskt inte villkorar vård mot ett sketet litet dokument som inte säger mer än att någon annan har sagt att “okej då, du får stanna”. Jag vill inte leva i ett samhälle där ett sådant papper ska vara det som avgör vem som får eller inte får vård.
Svaret är rätt enkelt. Alla system har begränsade resurser. Vad du vill ha ett system med begränsade resurser men närmast oändliga åtaganden. Du vill ha ett system som samhället mycket väl kan gå under av. Och vad vinner någon på om samhället går under? Vad blir mänskliga rättigheter värda om det inte finns något samhälle som upprätthåller dom?
Bakom detta anar man den form av naiv, svartvit humanism som är vanlig ibland människor som inte på allvar har kämpat och blött för andra människor. Man kan offra sig själv till en grad, men man ska inte riskera att själv gå under, för det skapar bara ytterligare offer som behöver hjälp. Ta ett råd ifrån någon som hjälpt lite för mycket lite för många gånger: Väx upp och förstå att i verkligheten så är det långt ifrån alltid så att det som vid första anblicken verkar gott faktiskt är det när man funderar på det. Också något man lär sig den hårda vägen. Vill man verkligen göra gott snarare än bara mata sin självbild med fantasier om hur god man är så är det nödvändigt att kunna se skillnaden.
Gå inte på allt som alla leende skrivbordshumanister predikar. Läs vad en som är ute i verkligheten skriver: http://www.newsmill.se/artikel/2010/11/26/ett-f-rs-k-att-f-rklara-v-r-invandrarpolitik-f-r-ett-gatubarn-en-natt-i-pakistan
Jag vill ha ett system som inte gör skillnad på folks behov av vård utifrån ett litet dokument som egentligen inte borde ha något större värde. Jag har svårt att tro att samhället går under för att papperslösa får rätt till vård, tvärtemot så tror jag faktiskt att samhället gynnas av det. Det finns andra värden än de rent ekonomiska.
Hej A
Glad jag blev av att läsa din post och så ledsen jag blev av att läsa egokommentarerna. Att nekas vård i främmande land när man är utsatt och så otroligt svag som jag bara kan tänka mig att man är som gömd på det sättet, det måste vara förgörande. Jag jobbar själv inom tandvården och aldrig att vi skulle neka någon med värk vård, oavsett tillhörighet, brist på pengar (även ‘svenskar’ har brist på pengar och även de hjälper vi) eller en sketen liten lapp som myndigheterna utfärdat. Egoisterna kan ju stå där och neka hjälp pga ett papper när infektionsfebern rasar i ögonen och kinden är svullen på människan som står där och vågat sig fram för att be om hjälp. Nä just skulle inte tro så -_-
Blir väldigt väldigt glad av att läsa dina ord. Hoppas, och tror, att många inom sjukvård och tandvård är som du. För mig känns det så väldigt främmande att neka en människa vård. Jag har väldigt svårt att tro att vården kommer utnyttjas av papperslösa. Men det finns tyvärr alltid cyniska människor som tror att målet är att utnyttja. Gör mig ledsen.